Mmmm...Smarrigt värre.....

Tack Maruschka för en mycket trevlig kväll med "onödigt" god mat (..jo, för jag hade ätit den även om den inte vore så god..), gott vin och trevligt sällskap. Det hoppas jag vi får göra om snart igen.

Äntligen kändes det som det fanns ett uns av värme i vinden idag. Det har varit bedrövligt kallt ett tag, med nordliga vindar. Är "på gränsen" att bli sjuk känns det som så nu blir det till att fylla sig med vitlök och vitaminer..

Har inte någon som helst möjlighet att vara borta från jobbet de kommande sex veckorna eftersom jag hoppat på ett instruktörsuppdrag...igen... Det skall bli jätteroligt och utmanande men även psykiskt och fysiskt tröttande. Vis av erfarenhet från tidigare uppdrag. Kommer förmodligen att upplevas som asocial av vänner och bekanta men jag får trösta mig med att det är tillfälligt!

Prinsen min har varit i Finland sedan i torsdags. Han är med på ett hörn på en enorm bilshow som årligen äger rum där.
Iförmiddags ringde han och kunde bara konstatera att han nu helt gått över i gubbåldern. Förr om åren har det varit en hel del festande på dessa mässor, men nu är han och hans resesällskap trötta och odlar på gamnacken vid 22.00-tiden. Han längtade efter sin "kvast" (ett, i mitt tycke, rart namn för sin flickvän!)
Nu längtar jag så det värker i kroppen efter honom. Vilken underbar känsla det är att älska någon. Lilla snöflingan har också funderat mycket var han är. Vi har fått hålla till godo med hans katt, som har fått bo hos mig under tiden. Honom har jag skämt bort så han kommer att vara odräglig när husse kommer hem. Han har bara fått "mjukis mat" och kommer att spotta på torrfoder... hi hi .

Nu skall jag ut och röra lite på mig. Lilla snöflingan är så lycklig över att få komma ut och cykla igen och hon älskar när vi cyklar ut på varsin cykel. De är lätta att tillfredsställa de små liven...Inte sant?
Tjingeling!